yohanare

Ahhh lyckorus och endorfiner!! Dagen har i huvudsak spenderats åt löpning. 2 mil närmare bestämt. Vilket är distansrekord för mig, och sommarens mål med min löpning. Ett mål som jag faktiskt har varit lite skeptisk till, då den ända träning jag har haft tid och ork till bara har bestått av cykleturerna till jobbet och några sporadiska löppass. Men ibland chockar min kropp mig! Hur den kan vara så stark och samarbetsvillig, trots att jag knappast kan ses som en förebild då det gäller att ta hand om sin kropp på bästa sätt. Det gick i och för sig i en väldigt bekväm takt, tänkte mer på distansen och hur kroppen kändes än på tiden. Ville känna mig fräsch så länge som möjligt för att kunna bygga upp lite bättre självförtroende när det kommer till längre sträckor. Men fan vad stolt jag är ändå, även om det gick långsamt! Jag klarade spring 2 jävla mil! 20 km! Ingenting i världen egentligen, men massor för mig haha! :)